Buddha Shakyamuni
Buddha betyder ‘den upplyste’ eller ‘den uppvaknade’ – det tillstånd Shakyamuni uppnådde genom sina strävanden.
Shakyamuni föddes in i ett kungarike som kronprins. Hans mor dog tidigt, och han blev fostrad av sin kärleksfulla styvmor. Det var meningen att han skulle bli en stor kung och krigare och enligt en spådom skulle han antingen bli just det – eller en religiös ledare, något som hans far kungen inte var glad över. Kungen beskyddade honom därför och såg till att intet fattades Gautama, så att han inte skulle välja det andliga livet. Gautama hann gifta sig och få barn innan han för första gången befann sig utanför palatsets murar och såg ålderdom, sjukdom och död.
Detta lidande gjorde så stort intryck på honom att han valde att ge upp sitt privilegierade liv som kronprins och söka sig till de asketer som var vanliga i Indien. Han sökte en lösning eller ett svar på frågan om varför man lider. Han lärde sig snabbt av de vise män han gick i lära hos, men ingen kunde berätta “sanningen”.
Efter många år som elev till många spirituella lärare och fortfarande sökandes svaret, beslöt han sig att sitta under ett s.k. bodhi-träd i Bodhgaya (numera i staten Bihar, Indien) tills han nådde insikt och slutlig upplysning!
Han satt under trädet i 49 dagar…
När Buddha Shakyamuni till slut nådde upplysning, visste han exakt vad alla olika varelser behöver svar på och kunde därför anpassa sin undervisning efter de olika varelser som sökte hans råd. Man säger att han gav 84000 olika undervisningar fram till sin död vid 85 års ålder.
Hans lära blev så småniningom nedtecknad och bevarad på de gamla indiska språken Pali och Sanskrit.
De olika undervisningarna kan indelas i de s.k. “three turnings of the wheel”, tre olika sätt att förklara “sanningen” om varelsernas och fenomens sanna natur.
Hans undervisning (och även hans liv) är inspiration och exempel för den praktiserande buddhisten att förverkliga upplysningen: upplevelsen av sinnets och världens sanna natur, ett tillstånd av gränslös visdom och medkänsla för alla varelser utan åtskillnad.
Shakyamuni Buddha kallas ibland för den historiska Buddha eftersom han har levt och verkat i “vår tid”. Maitreya heter den framtida buddhan och Kasyapa den som fanns innan “vår” Buddha.
Buddhistiska begrepp
Tillflykten till de tre juvelerna Buddha, Dharma och Sangha är kärnan inom buddhismen oavsett kulturellt inflytande eller inriktning.
- Buddha symboliserar upplysningen eller buddhanaturen som alla har inom sig, samt är buddhisters perfekta lärare och guide.
- Dharma är läran och utövningen som kan leda till upplysningen.
- Sangha är bodhisattvor (se förklaring längre ner), munkar, nunnor samt alla som lever och arbetar med motivationen att hjälpa alla varelser.
Meditation – i dess många olika former – är ett sätt att tillämpa läran och en förutsättning för andlig insikt. Meditation eller medveten närvaro kan man ägna sig åt i sitt dagliga liv, genom meditation och/eller i en s.k. retreat (avskildhet).
Inom Buddhismen anser man att alla kännande varelser har möjligheten att nå upplysning. Därför är en av livsreglerna att respektera och skydda allt liv och inte döda. Även ens “fiende” är värd respekt och medkänsla: även han/hon har Buddha-natur inom sig!
Buddhister tror inte på en skapargud, ej heller är Buddha någon gud. Att praktisera Buddhism är att gå den inre vägen – att själv förändra sina vanor, sitt beteende mot större medkänsla, allomfattande kärlek och därigenom lycka och upplysning.
Enligt den buddhistiska läran saknar alla fenomen en självständig existens (nisvabhava) och uppstår p.g.a. beroenden (pratityasamutpada). Allt är icke beständigt och föränderligt.
Det finns således inget “jag” som existerar självständigt. Tomhetsfilosofin (shunyata) är en vidareutveckling av denna grundläggande buddhistiska synen.
Trots att existensen av ett självständigt existerande “jag” eller “själ” inte finns, så anser man ändå inom Buddhismen att det finns en kontinuitet mellan de olika liven i återfödelsekedjan (reinkarnation). Denna kontinuitet skapar vi själva genom vårt agerande och våra vanor. Karma – lagen om orsak och verkan, är en del av detta. Samsara kallas existensen som de flesta levande varelser lever i – återfödelsens kretslopp
Buddhas Lära
Buddhas lära grundar sig på de s.k. fyra ädla sanningarna:
- Livet innebär många olika slags lidande, dvs. hela skalan från otillfredsställelse, oro och bekymmer till svårt psykiskt och fysiskt lidande.
- Lidandet orsakas av varelsers okunnighet om existensens (samsaras) sanna natur och tendensen att hålla sig fast vid både sina positiva och negativa upplevelser, motvilja/aggression, bundenhet/begär.
- Alla varelser bär på möjlighet till frigörelse, upplevelsen av existensens innersta sanning, buddhanaturen.
- Det finns en väg ut ur lidandet. Ett moraliskt och medvetet levnadssätt (‘den ädla åttafaldiga vägen’), andlig övning som meditation och reflektion är del av denna väg.
Så länge vi inte nått upplysningen, upplever vi ständigt ett växlande sinne – obeständiga tillstånd av lycka, olycka eller likgiltighet. Sinnet fortsätter sin aktivitet oavbrutet, även under sömnen och efter döden.
Genom meditation och andliga övningar med praktiserande av t.ex. medveten närvaro, kan man komma underfund med hur sinnet fungerar och bli medveten om sambandet mellan handlingar och deras verkningar, det som kallas ‘lagen om karma’ (orsak och verkan). Det är karma som styr processerna inom samsara, kretsgången av liv och död, som vi upplever som här och nu, vår verklighet.
Människor har extraordinära möjligheter att här och nu genom ett kärleksfullt sinnelag, meditation och osjälviska handlingar befria sig från samsaras kretslopp.
Bodhisattva-idealet är det högsta idealet inom flertalet buddhistiska inriktningar. Bodhisattvor är individer som väljer att efter upplysningen återvända till samsara, att återfödas på jorden för att hjälpa alla varelser på vägen till upplysningen.
Kärnan – dvs. läran – är grunden i alla buddhistiska inriktningar, men ritualer, kulturella inslag och utövningar är olika för att passa olika slags människor och kulturer.
Levnadssättet
Buddhismen är ett sätt att leva och omfattar hela livet: etiska regler, filosofi, kultur, andlig utövning, utbildning etc.
Respekt för alla levande varelser (oavsett sort) är grundläggande. Medveten närvaro är ett förhållningssätt till hela livet.
Traditionellt spelar andliga mästare (både män och kvinnor), munkar och nunnor, samt kloster och andra buddhistiska centra en viktig roll för praktiserande som inspirationskällor och stöd för ojälviskt arbete i världen.
Ordinerade munkar/nunnor och lekmän drar sig vid vissa perioder tillbaka (gör retreat) från det ordinarie livet.
I samband med svår sjukdom och dödsfall bör en andlig lärare/Sanghamedlem eller en buddhistisk företrädare vara närvarande för att vägleda den döende till en bättre tillvaro i nästa liv.
Alla varelser har starka band sinsemellan. När någon är döende är anhöriga och övriga i omgivningen delaktiga och bidrar till att skapa en kärleksfull atmosfär, så att den döende kan lämna livet med fridfullt sinne.
Buddhisternas kostvanor är individuella. Många buddhister är vegetarianer, andra äter kött och/eller fisk.
Särskilda händelser i Buddhas liv firas högtidligt, t.ex. Vesak – minnet av hans födelse, upplysningen och hans parinirvana (bortgång). Nyårsdagen firas också med stora festligheter (olika datum för olika länder/skolor). Övriga högtidliga ceremonier hålls i samband med tillflykten, då man erhåller ett s.k. dharmanamn och “blir buddhist”, ordination och andra speciella tillfällen.
Religiösa symboler är bl.a. buddhastatyer och bilder.
Lärans hjul (dharmahjulet) symboliserar ‘den ädla åttafaldiga vägen’.
Vajran (åskviggen) symboliserar de oförstörbara upplysta energierna i makro- och mikrokosmos.
En stupa är en av buddhismens viktigaste religiösa monument. Stuporna har fått olika utformningar i olika länder och kulturer, men grundformen är densamma. Den symboliserar varelsernas innersta natur, världsalltets sanna natur och sambandet dem emellan.